Snabbt resultat!

I bland så händer det!

Slagbjörnen som terroriserat fårhoparna i trakten senaste tiden har nu fått kasta in handduken. Ett hundsläpp i trakten av fäbovallen där han åt sina sista får, resulterade i ett klockrent lungskott vid oppbuan.

Björnen var försedd med halsband och tatuering i tandköttet. Märkt hade han blivit i Särna. Vikten på hanbjörnen var 140 kg. En rejäl klump alltså. Dessutom måste man väl säja att det var en triumf för en nya samarbetsformen för björnjakt, vilket innebär att flera jaktlag samarbetar för att få en så effektiv jakt som möjligt.

Bilden har jag ärligt snott av Jon Olofsson som var en av deltagarna i jakten. Själv var jag fullt sysselsatt med att måla linjer nere på Klövsjö IP inför morgondagens matcher och kunde därför inte delta...

Snart en svunnen tid?

Min kusin Karin för kulturarvet vidare på familjens fäbovall Nygårdsskaula som ligger en liten bit nedanför Assemyrvallen, där fjällträdgården ligger i Klövsjö. Inga små vita fjällkor betar där längre, men ett 20tal får gör vad dom kan för att hålla vallen öppen. Tyvärr tog björnen två av hennes tackor i går, och fem lamm saknas fortfarande. Tyvärr innebär väl detta att vallen övergivs.

Fram till 1984 hade Klövsjöbönderna sina får gåendes fritt på skogen i flockar på 3-400 djur. Totalt betade fyra flockar på byns mark. !984 kom vår bjälltacka (ledarfåret) hemspringande till gården med fyra av våra tio tackor i släptåg. Farsan och jag begav oss upp i Höugan (berget där radarmasten står) för att se vad som hänt. Denb synen glömmer jag aldrig. Överallt hittade vi rester av får undanstoppade i myrhål och under stenar. Totalt försvann ett 70tal får.

Några veckor senare sköts slagbjörnen av bröderna Arne och Kjell Nilsson inne på Karsnäsvallen när den attackerade deras fårflock. Detta blev slutet för fårskötseln i klövsjö, och gjorde Klövsjöfåren utrotningshotade. Läs mer om Klövsjöfår.

Numera ser inga atleter springa runt på skogen före älgjakten för att driva ner fårhjordarna till skiljehägnen vid Slantestorpet och Kjällbergs. Borta är även öronmärkena som var unika för varje gård. Tyvärr blir det nog inga fler battamarsha på Klövsjöskog.

Jämmer och elände!

Nu är det slut på semestern och jag är tillbaka bakom spakarna på servrarna i Bergs kommuns skolor. Just nu sitter jag och funderar på om och när jag ska våga mig på att plocka bort Skålans skola ur systemet. Jag känner mig inte riktigt säker på att den är nerlagd än. Det är nog säkrast att låta enheten ligga kvar, fast den är tom på elever.

Höll på och få nått fel när jag slog upp mina vackra ögon i går. Solen sken från klarblå himmel, och jag var tvungen att åka och jobba :(

Allt kändes bättre när jag fick se en liten björnunge som stutsade över vägen mitt i Galberget. Även fröken Franzén i Johans fick förmånen att se den lille kraken.

Dessutom har jag anmält mig till björnjaktsteamet i Klövsjö, Vilket innebär att jag kan komma att bli inkallad som passkytt om jag är ledig. Hittils har jag varit med om en björnjakt, och då skjöts björnen 300m från mitt pass! Spännande värre måste jag säga.

Men den lille kraken från i går och hans mamma och eventuella syskon kan ta det lugnt i höst. Hona med ungar är fredade, så det dröjer innan dom blir brasmattefällar.

IMAG0062.jpg

Publicerar härmed en fantastisk bild på ostmästare Isberg. Vi får väl jobba för att sprida ostrullarsporten över världen. Tills vidare kan väl segraren på buhelgas tävling titulera sig världsmästare.

Att titeln i år gick till en dansk kan väl ses som att sporten börjar internationaliseras. Frågan är väl om inte mannen i fråga även innehar världsrekordet på 45m. Osten rullade även tre meter in i den oklippta "ruffen". Om det varit klippt hela vägen hade det blivit åtskilliga meter till...